maura.blogg.se

"Highlight" från förra veckan  👍

Förra lördagen kom det in en man som skulle dagen efter åka till Granada i Spanien, och hade inte bokat någon tågresa eller något. Därför behövde han boka biljetter eller hyra en bil för att komma dit, och använde sig av en spansk sida (lite som Sveriges SJ). Men det var något fel på sidan när han hade tittat på sin dator på rummet, så han kom till receptionen och frågade vad han skulle göra. Rosa, min handledare, sa att han kunde använda datorn (the business corner) som vi har för gäster i receptionen, men han behövde betala två euros. Han blev lite arg (och stressad tror jag) eftersom han bara skulle hitta en resa på en sida som inte fungerade på hans dator (vilket jag förstår, skulle själv ha bjudit på det). Men, men, det fungerade inte heller den gången så han blev ännu frustrerad. Samtidigt så hade hade vi en rush. När det hade lugnat ner sig, sa Rosa att jag skulle hjälpa honom vid datorn, den här gången gratis (såklart). Vi letade och letade jag och gästen, bland hyrbilsfirmor och den spanska regionaltrafiken, men eftersom det var dagen innan avresa plus en spansk helgdag nästkommande dag, så hittade vi ingenting. Han blev ännu mer stressad eftersom han hade reserverat ett bord på en restaurang om 40 min. Jag blev själv stressad av han eftersom han inte heller gick med på att åka buss, vilket var det ända alternativet. Men plötsligt kom jag på en idé. Så jag sa: Du, gå och ät middag på den restaurangen du har bokat bord på, så försöker jag hitta alternativ för dig medan du äter (man behöver ju ibland lite mat i magen för att det ska bli lite bättre haha), och tar ditt nummer. Vare sig jag hittar något eller inte så ringer jag dig sen. Jag kommer göra vad jag kan. 

På torsdagen (alltså den sista dagen jag jobbade), så skulle det komma en stor svensk yogagrupp till mitt hotell, vilket var kul tänkte jag med svenskar. Det var lite kul att se hur alla mina kollegor "lined up" och var förberedda, typ som om de skulle gå i strid med någon haha (vilket det senare blev som). Som tur var kom det bara ledaren från gruppen in, och jag tänkte leverera med min svenska, men det visade sig att hon var isländska, så det gick ju inte så bra. Eftersom vi alltid behöver ett kreditkortsnummer per rum, behövde några från gruppen även komma in och det var då "ovädret började". Av någon anledning var de väldigt sura, och jag berättade att jag kunde snacka svenska, men de nonchalerade det och pratade engelska iallafall, så jag tänkte ok det går väl bra ändå. Sen fick jag ta hand om den suraste av de alla. Jag började beskriva var hon skulle bo, då suckade hon högljutt eftersom det var för långt bort. Sen förklarade jag var frukosten låg, en suckning till och konstiga kommentarer. Plötsligt när jag beskrev lite området, stormade hon ut med sin rumsnyckel i handen väldigt arg, och jag fattade ingenting eftersom det enda jag hade gjort var att trevligt förklara var hon bodde osv. Hela gruppen klagade även där på rummen, vilka var förbokade, och vilka inte kunde ändras eftersom vi är just nu helt fullbokade. 

Men saker som dessa måste man bara tänka att de alla kanske hade en dålig dag eller något, och att det är inte är ens eget fel. 

/ Mathilda